Högstadiet

Waldorfskolans årstematik

Både metodik och undervisningsinnehåll är avgörande för att eleverna kan tillgodogöra sig kunskapen på bästa sätt. Vid olika skeden i livet lever eleverna med olika existentiella frågor som skolan genom sin genomtänkta pedagogik försöker svara mot. Varje årskurs hålls därför samman på ett ämnesövergripande vis genom årsteman som är specifikt utformade för att passa eleverna i en viss ålder. På så vis vinner kunskaperna genklang hos eleverna och förutsättningar för ett meningsfullt lärande skapas där undervisningens innehåll ger varje elev verktyg för ett livslångt lärande och en mer fördjupad bildning utöver de kunskapskrav som samhället ställer.

Följande årsteman ger ramar inom vilken friheten att anpassa undervisningen efter olika situationer och möjligheter är stor. De ska ses som ett försök att finna ämnesinnehåll som svarar mot barnens utveckling, den aktuella levnadsålderns fysiska och själsliga behov, och bygger på den blandning av äldre och modernt erfarenhetsmaterial som finns i svenska waldorfskolor såväl som waldorfskolor utanför vårt eget land.

Klass 7-9 (högstadiet)

 

Årskurs 7

Ännu kan många elever uppleva att dörren till barndomsvärlden är öppen, men nu blir det för de allra flesta rent kroppsligt påtagligt att de är på väg mot ett vuxenliv. Lärare, föräldrar och omgivning visar ofta att de förväntar sig att ungdomar i trettonårsåldern själva ska börja ta ansvar för sitt skolarbete, komma med egna åsikter och stå för det de gjort på ett annat sätt än tidigare. Många ungdomar i den här åldern visar en vilja att avslöja världen med sitt eget, vaknande omdöme. Samtidigt söker många intresserat utanför skolan för att engagera sig i miljöfrågor, jämställdhetsfrågor eller omvärldsfrågor.

I waldorfskolans kursplaner hänger, alltsedan treans hembygdskunskap, samhällsorienterande ämnen som kulturhistoria, samhällskunskap och geografi samman i ett vidare ämnesområde som beskriver mänsklighetens utveckling genom historien. I konstarter, religioner, filosofier, samhällsskick och kommunikationer kan vi genom historien se mänsklighetens medvetenhet genomgå en förvandling. Ett sätt kan vara att spegla sig i renässansens idévärld. Renässanskulturen (Europas 1300-1500-tal) förmedlar en upplevelse av att världen blir ny igen och att ingenting är omöjligt. Alla gränser kan prövas. Städernas, klostrens och feodalborgarnas murar rivs. Copernicus, Galilei, Kepler gav anslag till en ny världsbild med presentationen av vårt solsystem så som vi i huvudsak ser det än i dag och Copernicus ställer solen i centrum i stället för jorden. Genom Rafael, Da Vinci, Michelangelo m fl tar bildkonsten ett rejält kliv från det ikonartade i riktning mot det naturalistiska. I perspektivmåleriet hamnar jaget, betraktaren, i centrum. Leonardo da Vinci var en visionär, uppfinnare och framtidsmänniska och kan i visst mått tjäna som en förebild för många ungdomar.

Med den växande penningekonomin förlorar adeln sin makt för att allt mer trängas undan av starka köpmannafamiljer; gamla ätter får lämna plats för nya, starka uppkomlingar. Med boktryckarkonsten förändras synen på kunskap på ett kanske än mer genomgripande och radikalt sätt; folkspråken vinner intrång inom skriften och det tryckta ordet sprids utan att påven har någon chans att kontrollera vilka läror som släpps lös. Den religiösa och politiska kartan ritas om i Europa p g a reformatorer som Huss, Calvin och Luthe, med Sverige som ett viktigt centrum för protestantismen. Humanismen uppstår med personer som Erasmus och Sturmius.

Det finns många renässansbiografier som på ett starkt sätt målar upp bilden av att just ingenting tycks omöjligt, att man som människa på många sätt är fri att växa upp och bli den man själv vill. Allt som krävs är bara att man vågar.

Om kroppen och det inre livet förändras på ett radikalt sätt i trettonårsåldern så kan förbränningskemin ge en levande bild av andra typer av förändringar: Vad händer när olika material tar eld och brinner upp? Hur förvandlas olika ämnen av eld? Hur snabbt brinner olika material upp? Att genomföra noggranna observationer vid olika typer av förbränning t. ex. observera eldslågornas färger, kolens glöd och hetta, näverns sotning osv kräver att eleverna skärper iakttagelseförmågan. Om man får experimentera, samtala och jämföra olika erfarenheter, ibland göra om experiment och till sist noggrant dokumentera det hela, kan en större förtrogenhet med de egna sinnesförnimmelserna utvecklas. Genom förbränning av föremål leder kunskapandet även fram till syra-basbegreppet.

Att ge sig av och upptäcka allt omkring kan i förläggningen leda till att blickarna riktas mot det allra största, mest avlägsna omkring oss: Rymden med dess riktningar, stjärnbilder, galaxer och vårt eget solsystem med solen, planeterna, månar, kometer, asteroider etc. Astronomin kan ur den synvinkeln ses som en förlängning av geografin. Kopplat till renässanstemat kan här biografier som t ex Copernicus, Galilei, Bruno, Brahe och Kepler studeras.

Upptäckandet av världen kan även riktas inåt mot den egna kroppens rytmer. Genom att lära sig om hjärtat, blodcirkulationen, ämnesomsättningen, andningen, lymfsystemet, menstruationscykeln, fosterutvecklingen och sambanden mellan systemen lär eleverna känna sin kropp utifrån de rytmer som lever i dem själva. Att lära sig hur den egna kroppen fungerar samt förutsättningarna för detta kan på ett yttre, inte så påträngande, sätt ge svar på frågan vem jag själv håller på att bli.

 

Biologiundervisningen kan integreras med ämnet idrott och hälsa på ett välgörande vis, genom t.ex. olika konditionsövningar och pulsträning.

I trettonårsåldern är det inspirerande att få arbeta med olika typer av poesiprojekt. Man kan arbeta efter förlagor från den svenska litteraturhistorien, både nytt och gammalt, och genom övningar, musik, rytmer mm närmar sig dikterna mot eget skapande. Med fantasi och inlevelse vågar man uttrycka undringar och känslor och klassens samlade dikter kan sedan ges ut i en klassens egen poesiantologi.

 

 

 

Årskurs 8

Revolution, förändring och uppbrott är teman som hör hemma i årskurs åtta. Eleverna får möta allt fler ämneslärare i sin undervisning och för en del klasser byts klassläraren som följt eleverna sedan de var små ut mot en klassföreståndare. Många elever i årskurs 8 ger uttryck för en stark känsla av frigörelse från auktoriteter, något som kan bemötas genom att eleverna får grupparbete mycket, redovisa och lära av varandra, att experter inom vissa områden bjuds in i klassrummet och att eleverna själva får ge sig ut i samhället och ta reda på saker själva. Projektarbete lämpar sig särskilt väl och i svenskan kan man t.ex. låta eleverna skriva stafettnoveller. Det är också hög tid för eleverna att träna retorik och debatteknik, och skriva debattartiklar och argumenterande texter. Ett av de viktigaste projekten i årskurs 8 är att planera och genomföra en stor teaterproduktion.

Historiker räknar egentligen två utvecklingssteg som helt avgörande för människan, dels när vi gick från jägarsamhällen till agrarsamhällen för så där en 3500 är sedan, och dels när vi gick från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Den senare historiska utvecklingsfasen kallas ibland för den industriella revolutionen, eftersom den under en relativt kort tidsperiod så i grunden förändrade vårt samhälle. Även här handlar det om en slags frigörelse, om människans minskade beroende av naturgrundvalen. Temat förs fram till vår tid med den stegrade utvecklingen inom urbanisering, teknik, kommunikationer och handel. Kausala förhållanden relaterade till de stora uppfinningarna kan belysas och industrialismens framväxt samt utvecklingen fram till dagens globalisering och internetsamhälle kan vara ett huvudmotiv. Det är viktigt att ge eleverna möjlighet att prata om västvärldens utveckling i förhållande till övriga världen och hur människors liv förändrats av ny teknologin, framsteg inom kemi och medicin, om vad som händer när människor lättare kan resa över världen, mänskliga rättigheter, fackföreningar, fattigdom, slaveri, kolonialism och imperialism. I samband med detta kan s.k. nyttoväxter och lyxvaror som socker, kaffe, tobak etc lyftas fram inom ämnet näringskemi. Den nya tiden ledde också till andra förändringar, på det sociala och politiska planet, t.ex. genom den amerikanska revolutionen och den franska revolutionen med idealen frihet, jämlikhet och broderskap.

 

I svenska waldorfskolor har 1900 talets arbetarlitteratur en särställning. Den ges ett stort utrymme i årskurs 8 och hänger nära samman med det tema historieundervisningen i stort kretsar kring; industrialismens utveckling från 1700-talets mitt till vår tid, den franska -och amerikanska revolutionen och republikens framväxt, och framväxten av de olika folkrörelserna. Genom att läsa just arbetarlitteratur ställs eleven på ett naturligt sätt in i ett historiskt förlopp och blir varse hur i den moderna människan präglats av en utveckling där teknisk innovation inom industrins alla områden och det sociala samhällsbygget gått hand i hand. Ingen annan litterär genre kan erbjuda samma direkta skildring av individens roll i byggandet av ett nytt modernt samhälle och omvänt hur denna nya värld griper in och förändrar människans livsvillkor på ett personligt plan.

 

Den individuellt grundade omdömesbildningen som vaknat på allvar hos flera elever vid den här åldern. Det kan vara svårt att finna en egen balanspunkt och ett nyanserat omdöme. I bildskapandet lämnar man därför mångfalden av färger och ger sig in i den överblickbara skalan från svart till vitt. Kol-, tusch- och blyertsteckning kan då vara välgörande tekniker för många elever i t ex avbildandet av djurs och människas skelett i biologiundervisningen. Här finns en hel värld av schatteringar i ljus och skugga. Exakta iakttagelser och utföranden kan övas genom att geometri, projektioner och skuggverkningar förenas i olika uppgifter. Temat svart-vitt kan kopplas till det intresse som ofta finns bland elever i årskurs 8 för analys och ett osentimentalt betraktande av världen.

I ämnet biologi hamnar skelettets uppbyggnad, nervsystemet, sinnena och musklerna i fokus. Om biologin i årskurs 7 tar sin utgångspunkt i rörelsen och de rytmiska systemen i kroppen så kan årskurs 8:s biologi ta sin utgångspunkt i det mer hårda och stabila: Skelettet. Många ungdomar har i årskurs 8 själva blivit stabilare när det gäller både tänkandet och den kroppsliga utvecklingen och detta ställs mot biologins allra mest ”handfasta”, ”avklädda” och färglösa tema. Hur hänger syn och ljus ihop? Ljud och hörsel? Hur kan människan stå upprätt? Hur hänger hjärnans vindlingar ihop med vad hon gör?

När eleverna spelar en roll i en pjäs så kan de säga och göra det som de inte skulle våga annars. De kan ges möjligheten att gå ur sin vanliga vardagsroll och bryta gamla mönster. De får också möjlighet att se sina klasskamrater i ett nytt ljus. Blyga och tillbakadragna elever kan ges chansen att träda fram och visa nya sidor av sig själva. Att ro i land en stor teaterproduktion kan också leda till att en ny känsla av gemenskap växer fram i klassen.

Valet av pjäs är viktigt, att eleverna får känna att det som de gör inte är barnsligt, utan har ett genuint konstnärligt värde. Dessutom är det avgörande att själva inramningen av pjäsen är gedigen: Välarbetad scenografi, rekvisita, kostym, ljud, ljus, reklam, programblad mm. Allt detta är viktiga förutsättningar för att eleverna ska känna sig stolta över det som de gör.

Genom en teateruppsättning ges eleverna också en inblick i kultur, litteratur, historia och entreprenörskap.

 

Årskurs 9

I årskurs nio är det dags för eleverna att knyta ihop grundskolans kunskapskappsäck, och både blicka tillbaka på den skoltid de har bakom sig och blicka framåt, och för första gången på allvar välja en egen individuell inriktning på sina studier. Det gäller att som ung själv i olika sammanhang kunna besvara frågor om vad som är sant och rätt, våga säga sin åsikt och utveckla sina egna ståndpunkter. I årskurs 9 finns ofta en stark vilja till engagemang i livet. Många av eleverna söker och välkomnar därför klara resonemang och förklaringar.

Om eleverna i årskurs 8 fått närma sig samtiden utifrån ett ekonomisk-historiskt perspektiv så kan det i årskurs 9 vara relevant att i undervisningen möta samtiden utifrån ett mer idémässigt förhållningssätt, gärna genom dess yttringar i litteraturer.

Kampen mellan olika principer är skönjbart i den litteraturhistoriska spänningen mellan upplysning/förnuftsoptimism och romantik/känslodyrkan. Här erbjuds fantasifulla och relativt lättlästa verk som Defoes ”Robinson Cruse”, Poes skräckhistorier, Swifts ”Gullivers resor” och Shelleys ”Frankenstein”. Hos Rousseau, Voltaire, Goethe, Schiller, Blake och Keats möter eleverna aktuella mänskliga grundfrågor och problem som knappast förlorat i aktualitet sedan 17- och 1800-talet. Även i svensk litteratur finns åtskilligt från samma epok som kan aktualiseras – Tegnér, Creutz, Stagnelius, Bellman, Almqvist m fl. I de senare fallen berikar litteratur och musik varandra.

Idén om nationalstaten blir också tydlig i historieskrivningen efter Wienkongressen 1813-14, furstendömen förenas som i Italien och Tysklands fall, medan kolonialstater bryter sig loss och blir till egna nationer. Dessa processer i industrialismens kölvatten leder tillslut fram till det första världskriget, den ryska revolutionen, och andra världskriget. Orsaken till och konsekvensen av Förintelsen blir ett viktigt tema att belysa både i historieämnet och i religionsundervisningen.

Samtidigt som historieundervisningen beskriver 1900-talets stora konflikter, skildras i konsthistorien förändringar i hur människor uppfattat sin omvärld, hur idealen förändrats genom tiderna och hur skilda livsåskådningar lyser igenom i olika konstnärers verk. Konsthistorien utgör en polaritet till det oorganiska, livlösa, som studeras i fysik och kemi, och är en motvikt till den i många fall upplevda stränga lagbundenheten. I konstens olika epoker, t ex spannet från grottmålningar till renässans, visas en värld där människan själv skapar sin ordning. Mötet med konstnärsbiografier och stora mästerverk i skulptur och måleri kan ge eleverna glädje och en upplevelse av frihet. I konstbetraktandet förbinds med hjälp av synsinnet och handens arbete den teoretiska kulturhistorien. Dessutom för eleverna arbeta med en historisk översiktskurs från 1000 – talet fram till våra dagar.

Femtonårsåldern handlar inte bara om att fastna vid beskrivningar av världen och teorier om den. Det är också viktigt att få komma ut i naturen och se dess skönhet. Ena aspekt i årskurs 9:s biologiundervisning är ekologi och miljöfrågor, t ex genom praktik i jordbruk eller trädgård eller genom en ekologiresa. Vad begränsar vårt livsrum? Vad innebär kolets och kvävets kretslopp? Vad är skillnaden mellan förnyelsebara och fossila bränslen? Jorden är vårt hus och femtonåringar förstår detta utifrån ett omdöme baserat på omfattande sammanhang och underliggande principer.

Cellära, organismernas utveckling, som man under hela skoltiden tagit upp under olika perioder: botanik, djuren och människa, världsgeografi, fokuserar nu på de allra första livsformerna, de encelliga organismerna och bakterierna. Hur cellen fungerar, fortplantas, för information från generation till generation via arvsmassan belyses även i utvecklingsläran, evolutionen, som med fördel behandlas under geologiperioden.

Fysikperioden i klass 9 börjar med människans upplevelse av värme/kyla och går sedan igenom en rik område av samband mellan värme och materia. Ett viktigt moment är också energihushållning och den globala energibalansen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Högstadiet